Hur många varv snurrar jorden på ett år

Har du någon gång undrat hur många varv snurrar jorden på ett år? Det låter kanske som en dum fråga, men svaret är faktiskt fascinerande. Jorden roterar ungefär 365,25 gånger runt sin egen axel medan den samtidigt kretsar runt solen. Det är exakt samma antal som dagarna i ett år och det är ingen slump. Detta samband påverkar allt från våra kalendrar till när vi ska plantera grödor.

Men varför är antalet just 365,25 och inte ett jämnt tal? Och vad händer med alla de där fjärdedelarna? Dessa frågor leder oss in i en värld av astronomiska beräkningar och praktiska lösningar som människor har använt i tusentals år.

Jordaxeln snurrar 365,25 gånger årligen

Jorden roterar ungefär ett varv på cirka 23 timmar, 56 minuter och 4 sekunder. Detta kallas ett sideriskt dygn tiden det tar för jorden att snurra en gång i förhållande till stjärnorna. Det vanliga dygnet på 24 timmar är något längre. Forskare kallar det för medelsoldygnet.

Varför denna skillnad? Medan jorden snurrar runt sin axel rör den sig också framåt runt solen Denna rörelse gör att solen verkar gå lite långsammare över himlen än vad stjärnorna gör Så jorden roterar ungefär 365,25 gånger per år, precis som antalet dygn.

Tabellen nedan visar detta samband tydligt:

• Sideriskt dygn: 23 timmar 56 minuter 4 sekunder
• Medelsoldygn: 24 timmar (24h 00m 00s)
• Rotationer per år: Cirka 365,25 varv
• Dagar per år: Cirka 365,25 dagar

Den där fjärdedelen är crucial. Utan den skulle vår kalender glida ur fas ganska fort, faktiskt.

Jordens hastighet vid olika latituder

Jordens rotation är inte lika snabb överallt. Vid ekvatorn roterar jorden ungefär 1700 kilometer i timmen. I södra Sverige är hastigheten cirka 950 kilometer i timmen. Anledningen är helt geometrisk ju längre från ekvatorn du är, desto mindre avstånd måste du förflytta dig för att göra ett helt varv.

Tänk på det som en snurrande skiva. Punkter långt ut från mitten måste röra sig snabbare för att hinna med. På ekvatorn är jordens radie som störst, så allt måste röra sig fortare där. Vid polen snurrar ingenting överhuvudtaget det är bara rotationspunkten (rätt anticlimaktiskt, eller hur?).

Denna skillnad spelar en stor roll för satelliter och GPS. Flygplan använder också denna kunskap när de navigerar. En satellit nära ekvatorn får helt andra förutsättningar än en över Sverige.

Skottår och varför vi behöver dem

Eftersom jorden roterar 365,25 gånger per år medan ett kalenderår bara har 365 dagar behöver vi göra något. Annars skulle årstiderna långsamt glida framåt i kalendern. Efter fyra år skulle vi redan ha förlorat en hel dag.

Lösningen är skottår. Vart fjärde år lägger vi till en extra dag 29 februari. År 2024 var ett skottår. Året innan, 2023, hade bara 365 dagar. Denna regel gäller dock inte helt och hållet för århundradessifror åren 1700, 1800 och 1900 hade ingen skottdag, men 2000 hade en.

Utan skottår skulle kalendern efter 100 år ligga flera veckor i förväg. Jordbruk skulle bli omöjligt man skulle plantera på fel tid. Historiker tror att julianska kalendern (innan den gregorianska reformerades 1582) började glida år för år utan dessa justeringar.

Jordens rotation förändras över tid

Något överraskande: jorden snurrar faktiskt något snabbare nu än tidigare. Under de senaste åren har dygnen blivit cirka 1,5 millisekunder kortare under vissa perioder. Det klingt inte mycket, men för vetenskapen är det viktigt.

Forskare är fortfarande osäkra på vad som orsakar detta. Det kan bero på förflyttningar i jordens inre, väte i atmosfären eller till och med på vattnets fördelning på jorden. Månen påverkar också jordens rotation långsamt den gör att jorden snurrar lite långsammare för varje år, men detta sker extremt långsamt.

För atomklockor är denna variation ett problem. Vi måste ibland lägga till en skottsekund en extra sekund för att hålla tiden synkroniserad med jordens faktiska rotation. Detta har gjorts många gånger sedan 1972.

Varför rotationen spelar roll för oss

Jordens rotation påverkar mycket mer än bara tiden. Det styr när vi kan plantera grödor, hur satelliter fungerar och när astronomerna kan observera himlen.

Jordaxeln lutar ungefär 23,5 grader i förhållande till banan runt solen. Detta är anledningen till att vi har årstider överhuvudtaget. Under sommaren på norra halvklotet pekar axeln mot solen vi får mer sol och värme. Sex månader senare pekar den bort vintern kommer. Denna lutning kombinerat med rotationen skapar allt från väder till växternas tillväxt.

Navigation använder också denna kunskap. Gamla sjöfarare använde stjärnorna för att hitta vägen. GPS behöver veta exakt hur jorden roterar. Meteorologer behöver förstå rotationen för att förutsäga väder. Utan denna kunskap skulle människan inte kunna flyga långt eller skicka satelliter till rymden.

Jordens 365,25 varv per år är alltså långt mer än bara en siffra. Det är grunden för hur vi organiserar vår tid och förstår världen omkring oss.